Vårda Finlands natur. Bekämpningen av främmande arter kräver samarbete.

Kuva: Kuva: Maja Dumat (CC BY 2.0)

ABC för främmande arter

Kompakt information om invasiva främmande arter, deras inverkan och rapportering av observationer.

ABC för främmande arter

Information om VieKas LIFE -projektet

Bli bekant med FNF's ambitiösa projektet, projektpartners och verksamhetsformer.

Information om VieKas-projektet

Kom med i VieKas-verksamhet!

Inspirerande aktiviteter för medborgarna, skolor och kommuner

Kom med i VieKas-verksamhet

Medborgarnas sidor om främmande arter

Information om främmande arter, deras bekämpning och verktyg för rapportering av observationer. Öppnas i en ny flik.

Medborgarnas sida om främmande arter

Kontaktinformation och media

Kontaktinformation & nedladdningsbara bilder och material.

Ta kontakt

Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)

Kännetecken, biologi & habitat

Kännetecken: höjd som fullväxt 50 – 300 cm., med vita, rosa eller violetta ”orkidéliknande” blommor, förekommer i juli (södra Finland). Sågtandade, avlånga och lansettlika blad som växer i uppsättningar av två eller tre blad från tjockare noder på stammen.

Biologi: Ettårig art som endast reproduceras från sina frön. Fröna mognar i augusti (södra Finland) i skidformade frökapslar som, när de går spricker, sprätter iväg fröna upp till en meter bort. En enda individ kan producera tusentals frön.

Habitat: Bäckar, stränder, lundskogar och andra fuktiga växtplatser.

Jättelokor (Heracleum persicum-gruppet)

Kännetecken, biologi & habitat

Kännetecken: De enorma, upptill kala men undertill håriga bladen är som fullväxta upp till 1,5 m breda och med bladskaftet inräknat till och med 3 m långa. Den välvda, fläckiga och varierande håriga, 5–10 cm tjocka blomställningen kan växa till en höjd av 2–5 m. Doften kan vara anisliknande eller skarpt oangenäm. Den stora, morotsformade roten kan nå ett djup av 0,5 m.

Biologi: Fleråriga växter som endast sprider sig med sina frön. En individ producerar i genomsnitt 20 000 men upp till 100 000 frön som mognar under augusti-september.

Habitat: väg- och järnvägskanter, ödemarker, övergivna gårdar, skogar och jordtippar
OBS! Jättelokorna är skadliga för människors hälsa. Växtsaften kan då den reagerar med solljuset ge upphov till kemiska brännskador på huden.

Biologia: Monivuotisia kasveja, jotka leviävät ainoastaan siemenistään. Yksi yksilö tuottaa keskimäärin 20 000, mutta jopa 100 000 siementä, jotka kypsyvät elo-syyskuussa.

Elinympäristö: tien- ja radanvarret, joutomaat, hylätyt pihat, metsät ja maankaatopaikat

HUOM! Jättiputket ovat ihmisen terveydelle haitallisia. Kasvineste aiheuttaa iholla kemiallisen palovamman auringonvalon vaikutuksesta.

Gul skunkkalla (Lysichiton americanus)

Kännetecken, biologi & habitat

Kännetecken: Arten blommar tidigt på våren i maj genom att producera en cirka 0,5 m hög klubbliknande blomstjälk med klargula stödblad. De storväxta, glansiga och kala bladen sprids som en bladrosett över ett område på upp till 1 m². I England och Sverige är arten känd som ”skunkkål”, vilket indikerar artens illaluktande doft.

Biologi: Den gula skunkkallan förökar sig med sina frön, som har god grobarhet. De flytande fröna sprids effektivt med vattenströmmen.

Habitat: diken, bäckar och dammar samt andra fuktiga växtplatser. Kan också hittas planterade i trädgårdar.

Biologia: Keltamajavankaali lisääntyy siemenistään, joilla on hyvä itämiskyky. Kelluvat siemenet leviävät tehokkaasti virtaavan veden mukana.

Elinympäristö: ojien, purojen ja lampien rannat ja muut kosteat kasvupaikat. Saattaa löytyä myös puutarhasta istutettuna.

2020

Ajankohtaista 22.9: Jättiputkien kimppuun koivutisleellä (VieKas LIFE)
Lausunto 31.8: Lausunto haitallisten vieraslajien hallintasuunnitelmasta
Ajankohtaista 14.8: Jättipalsamin torjunta kotipihalla ja suuremmissa talkoissa
Ajankohtaista 31.7: Ota haitalliset vieraslajit haltuun Luonnonsuojeluliiton ja Marttojen ilmaisilla verkko-opinnoilla
Tiedote 13.5: Kurtturuusu ja muut haitalliset vieraskasvilajit tutuiksi ilmaisilla verkko-opinnoilla
Haastattelu 5.3: Vuoden luontovapaaehtoinen Tiina Tikkanen on kokenut vieraslajitorjuja
Ajankohtaista 17.1: Kuopio kartoitti keinoja tukkia haitallisten vieraslajien leviämisväyliä

2019

Blogi 2.10: VieKas LIFE -matkaraportti Slovenia 23.–28.9.2019: vieraslajitutkijoiden konferenssin tuliaiset Suomeen
Ajankohtaista 16.7: Haitalliset vieraslajit ja vieraslajilaki – miten suomalaisten olisi hyvä toimia ja miksi?
Vastine 14.6: VieKas LIFE -hankkeen ja Suomen ympäristökeskuksen vastine HS:n 13.6.2019 mielipidekirjoitukseen
Tiedote 28.5: Haitallisia vieraskasveja torjuva hanke kannustaa suomalaisia luonnonsuojelutekoihin
Luonnonsuojelija -lehti 20.5: Viekkaat valloittajat
Luonnonsuojelija -lehti 20.5: Ryhdy VieKas-aktiiviksi!
Lausunto 6.4: Ehdotus haitallisten vieraslajien hallintasuunnitelmaksi

2018

Luonnonsuojelija -lehti 26.11: Yhdessä vieraslajeja vastaan