Pukanluoman kunnostus - Restaurering av Pukanluoma

Bäcken Pukanluoma, som är en del av Santasjoki å, belägen i Kankaanpää i norra Satakunda, restaurerades den 17.-18.9.2009. Restaureringen utgjorde startskottet för samarbetet mellan Finlands Naturskyddsförbund och Kraft&Kultur.

Purokunnostus Pukanluomalla

17.-18.9.2009

Kankaanpää

Restaureringen av bäcken Pukanluoma 17.-18.9.2009, Kankaanpää

Taas me teimme sen! Uskomattomalla väenponnistuksella ja kovalla työllä saimme tiiviin kaksipäiväisen aikana kunnostettua pätkän taimenjokea paremmaksi. Tästä on kiittäminen meidän innokasta työväkeä, Porin ammattiopiston luonnonvara-alayksikön ympäristönhoitajaopiskelijoita sekä Vaasan aikuiskoulutuskeskuksen kalaopaslinjan opiskelijoita.

Vaikka syksy tekee tuloaan, saimme nauttia lämpimistä säistä ja hyvistä työolosuhteista Pohjois-Satakunnan hienolla purolla. Onneksi syksy on ollut todella vähäsateinen eli työolosuhteemme olivat aivan valtaisan hyvät eikä meidän tarvinnut taistella tulvavesissä töidemme takia.

Vi gjorde det igen! Med en ofattbar kraftansträngning, under två av hårt arbete fyllda dygn, lyckades vi återställa en del av en öringsbäck till ett mer naturliknande tillstånd. För detta måste vi tacka våra ivriga talkoarbetare, studerande på utbildningsprogrammet för naturvårdare inom naturbruk- och miljöområdet vid Björneborgs yrkesinstitut samt studerande på utbildningsprogrammet för fiskeguider vid Vasa Vuxenutbildningscentral.

Trots den annalkande hösten kunde vi njuta av varmt väder och fina arbetsförhållanden vid denna fina bäck i norra Satakunda. Som tur var hade det regnat mycket lite på hösten så våra arbetsförhållanden var utomordentligt goda, eftersom vi inte var tvungna att utföra arbetet i en till brädden fylld fåra.

Torstaiaamusta laitoimme kiireen vilkkaan tavarat valmiiksi, jotta voisimme aloittaa "oikeat" työt. Tavarakärry tyhjeni nopeasti ja kivien kääntely aloitettiin rivakasti. Vaikka koski on jo joskus palautettu perkauksen jäljiltä kaivinkonein, oli meille jäänyt kivien kääntelyä vielä yllin kyllin.

Rakensimme pieniä kynnyksiä ja ohjasimme virtaamaa kiveämällä virran haluttuun suuntaan. Samalla saimme syntymään sopivia "hautoja" soraa varten.

På torsdag morgon skyndade vi oss att få utrustningen på plats, så att vi skulle kunna starta det ”riktiga” arbetet. Släpkärran med utrustningen tömdes i rekordfart och vårt arbete med att vända stenar fick en veritabel rivstart. Fastän den rensade forsen redan har återställts med grävmaskin fanns det kvar mer än nog av arbete med att flytta och vända stenar.

Vi byggde små trösklar och styrde med hjälp av stensättningar strömmen i önskad riktning. De gropar som uppkom där vi lyft upp stenar blev sedan till fina grusbäddar.

Pian ensimmäisen kiveämishomman jälkeen perästä alkoi tulla sorastusporukka, jonka tehtävänä oli laittaa kiveyksien niskoille ja tehtyihin syväpaikkoihin soraa taimenten kutupaikoiksi. Taimen nimittäin tarvitsee lisääntyäkseen kutupaikan, jossa on sorapohja ja oikeanlainen virtaama. Me käytimme sorana pienen kananmunankokoista soraa, joka johdettiin pitkillä putkilla suoraan traktorin kärryistä.

Omedelbart efter att det första stensättningsprojektet var färdigt startade grusarbetslaget sitt arbete med att placera lekgrus för öringen i forsnacken ovanför stensättningarna och i de gropar som iordningställts. För att förökningen skall lyckas behöver öringen nämligen en lekplats där både grusbottnen och strömningen är av rätt kvalitet. Vi använde grus som var lika stort som ett litet hönsägg och det transporterades till rätt plats direkt från traktorns släpkärra via ett långt rör.

Kun alhaalla täytettiin kutumonttuja soralla, piti ylhäällä penkereen päällä osan väestä huolehtia siitä, että soraa riitti. Kärryillä olikin oma touhunsa vastata siitä, että soraa virtasi koko ajan riittävästi suppiloon, josta se virtasi veden mukanaalas joelle. Vähän väliä pidettiin pientä taukoa ja siirrettiin putket uuteen paikkaan, jotta saatiin jälleen uutta soraa seuraavaankin kohteeseen. Ja samaan aikaan kivenpyörittäjät tekivät omaa työtään alempana yehden kynnyksiä ja syvännepoteroita.

Alltmedan man nere i fåran placerade gruset i lekgroparna, skötte en del av talkoarbetarna uppe på brinken om grustillförseln. Det var mer än nog med arbete med att se till att tillräckligt med grus rann ner i röret och vidare ut i fåran. Med jämna mellanrum höll vi en kort paus och flyttade rören till en ny plats för att förse ännu en iordningställd plats med grus. Samtidigt skötte stenvändarna sitt arbete med att bygga stensättningar och gropar längre ner i bäcken.

Ja kun sitä soraa aikansa sinne jokeen on syötetty, alkaa se näkyä ja tulla tarvetta lapioida soradyynejä ja levittää soraikkoja haluttuihin paikkoihin.

Kuten kuvan alaosassa näkyy, on soraikko vielä uutuudestaan vaaleaa ja näkyy kirkkaana. Isojen kivien koloissa sora pysyy parhaiten, vaikka totuuden nimissä on tunnustettava, että syksyn ja keväiden suurten ylivirtaamien aikana soraa huuhtoutuu alavirtaan suuriakin määriä.

Då man tillräckligt länge transporterat grus ner i fåran uppstår ett akut behov att ta till spaden och breda ut grushögarna och placera gruset på sina rätta ställen.

I bildens nedre del ser man tydligt den splitternya grusbädden som ett ljust område på bäckens botten. I de hål som uppkommit då man flyttat stora stenar hålls gruset bäst kvar. I sanningens namn måste det nog medges att stora mängder grus transporteras nedströms under höst- och vårflödena.

Kun sitten riittävä määrä soraa oli pumpattu jokeen ja kynnykset oli tehty valmiiksi, oli aika siirtyä kosken alaosassa olevan pienen sivu-uoman kunnostamiseen. Pieni iskujoukko olikin työskennellyt siellä jo aikaisemmin, mutta loppuaikana sinne mentiin isommalla voimalla.

Täysin paljas ja hiekkapohjainen pieni puropahanen muuttui kertaheitolla pikkukalojen elinalueeksi kun sinne avattiin koskesta pieni vesireitti ja alettiin kantamaan uomaan kiveä ja puuta. Jo varsin vähäisellä määrällä lahopuuta ja kivenmurikoita pienen puron ilme muuttui täysin.

Jo katsomalla voi olettaa, että puro on varsin sovelias nyt pienten kalanpoikasten elinalueeksi. Kun poikaset syntyvät koskessa, on siitä lyhyt matka tulla pieneen sivu-uomaan asustamaan.

Då vi hade pumpat tillräcklig med grus ned i fåran och trösklarna var färdigbyggda var det dags att ta itu med att återställa en liten sidofåra. En liten stöttrupp hade redan inlett arbetet där, men under talkolägrets slutskede erhöll de förstärkningar.

Det korta och smala bäckavsnittets fåra, som bestått av en slät sandbotten, förvandlades med ens till en lämplig miljö för fiskyngel då en liten fåra från forsen öppnats. Samtidigt placerades sten och död ved i fåran. Redan en mycket ringa mängd död ved och små stenblock förändrade märkbart bäckens status.

Vid en första anblick ser den ut att lämpa sig mycket väl som ett uppväxtområde för fiskyngel. Då öringens yngel kläcks i forsen krävs det endast en kort simtur innan de når sitt nya hemviste i sidofåran.

Vaasan voimamiehet (siis VAKK:in kalaopasopiskelijat) puursivat pienen puron kimpussa uutterasti. Lähimaastosta löytyikin lahopuita ja jokirantaan kaatuneita tuoreita puita, joista saimme hyviä suojapuita, virranohjaimia, kaivajapuita sekä keppejä, joilla kiinnitettiin puut pohjaan ja penkkaan. Myös sopivia, käsin kannettavia kiviä oli saatavana kosken alaosasta riittävästi pienen puron muuttamiseksi kaloille kiinnostavammaksi.

Kraftkarlarna från Vasa (dvs studerande från Vasa Vuxenutbildningsinstitut) arbetade ihärdigt i den lilla bäckfåran. I den närliggande terrängen hittades död ved och nyligen omkullfallna träd. Av dem byggdes fina skyddsplatser och strömningsledare. En del stammar och kvistar användes för att fästa konstruktionerna i bottnen och i bäckens brink. I forsens nedre del fanns tillräckligt med lämpliga stenar, som kunde bäras ned och placera i sidofåran så att den blev hentrevligare för fisken.

Välillä aina pidettiin vähän taukojakin, "lakisääteiset" ruoka- ja kahvitunnit ainakin. Jonkun joku tuli pitämään yllä nuotiotulta ja joku kuivatteli vaatteitaan. Kastumiselta ei voinut välttyä. Kädet ja joidenkin saappaat kastuivat jo vähän hyisessä syyskuun vedessä, eikä oikein kunnon kaatumisiltakaan voinut välttyä. Silloin oli varavaatteiden vaihto edessä, joko omista tai kaverin vaatevarastoista.

Taukojen aikana Karvianjoen kalastusalueen puheeenjohtaja Tauno Peltoniemi "jutteli mukavia" ja paisteli tarjoamiaan makkaroita. Kalastusalueiden ja vesien omistajatahojen välinen yhteistyö on kunnostushankkeissa varsin tärkeää sillä joet ja purot ovat aina jonkun omistamia, eikä niitä voi kunnostaa luvatta.

Emellanåt höll vi nog pauser också – åtminstone åtnjöt vi ”lagstadgade” lunchpauser och kafferaster. En del av deltagarna skötte om lägerelden, som kom väl till pass då det uppstod ett behov av att torka kläder. Det var nämligen omöjligt att inte bli våt. En del blev våta om händerna och i stövlarna av det kyliga septembervattnet och vi förskonades nog inte helt från ofrivilliga dopp i bäcken heller. Då var det dags att byta till egna – eller kamratens – reservkläder.

Under pauserna roade Tauno Peltoniemi, ordföranden för Karvianjoki fiskeområde, oss med små anekdoter och bjöd på grillkorv. Ett samarbete mellan fiskeområdet och vattenområdets ägare är särdeles viktigt inom ramen för ett restaureringsprojekt eftersom alla älvar, åar och bäckar har en ägare, utan vars tillstånd man inte får restaurera dem.

Pieni puro alkoi sitten vihdoin näyttää edes vähän enemmän luonnontilaiselta kuin aikaisemmin. Aluksihan puro oli vain hiekkapohjainen ja lähes paljas oja.

Kannetut puut ja jotkuset kivet elävöittivät puroa niin, että perjantai iltapäivänä kun talkoot olivat ohi, nähtiin purossa puidenrunkojen seassa ainakin neljä pienehköä harjusta, jotka olivat löytäneet jo uuden elinpaikkansa pikkupurosta.

Myös veden virtaaman lisääminen saattoi tehdä purosta kalastoa kiinnostavamman kuin aikaisemmin.

Den lilla bäcken började äntligen mer och mer påminna om en naturbäck. I början var ju bottnen en helt slät sandbotten och fåran påminde om ett dike.

De utplacerade trädstammarna och stenarna gjorde tydligen bäcken så tilltalande att vi på fredag eftermiddag, då talkon var slut, kunde se fyra små harrar bland trädstammarna i bäcken. Tydligen dög bäcken nu som livsmiljö åt dem!

Även den ökade vattengenomströmningen kan ha gjort bäcken mer tilltalande för fiskfaunan än vad tidigare var fallet.

Ja ennen kuin kaikki lähivät kotiin, oli vuorossa vielä talkookaluston lastaaminen hyvässä yhteishengessä peräkärryyn. Kaikenlaista tavaraa sitä taas tarvittiinkin, lapioita, sankoja, rautakankia, isoja muoviputkistoja, paloletkuja, moottoripumppu, nopeliä ja nappelia, ruuvia ja mutteria. Ja onneksi aika monella työläisellä oli mukanaan kahluuhousut, sillä niiden avulla vedessä oli varsin mukavaa puuhastella.

Meille sattui vielä erittäin hyvä tuuri, kun kunnostuspaikalle pääsi näin helposti polkua pitkin sekä traktorimiehemme Mikko Pörsti sai ajettua sorakuormat erittäin kätevästi sillan pieleen traktorillaan ja kärryillään.

Innan det blev dags för hemfärd lastade vi i gott samförstånd talkoutrustningen tillbaka i släpkärran. Det var ju nog en hel del utrustning som behövdes; spadar, såar, järnspett, stora plaströr, brandslangar, motorpumpar, skruvar, muttrar samt det ena med det andra. Lyckligtvis hade de flesta lägerdeltagare med sig egna vadarbyxor eftersom de gjorde arbetet i vattnet lätt att stå ut med.

Vi hade också mycket god tur eftersom det var mycket lätt att nå restaureringsobjektet längs en stig. Vår traktorförare Mikko Pörsti kunde mycket lätt transportera gruslassen till en närliggande bro med sin traktor och släpkärran.

Suomen luonnonsuojeluliitto haluaa esittää jälleen kerran kiitoksensa uutteralle talkooväelle, sekä Karvian kalastusalueelle, kalastuskunnalle sekä alueen maanomistajille kun saimme toteuttaa hanketta näin hienossa paikassa ja turvata taimenen tulevaisuutta!

Finlands Naturskyddsförbund vill rikta ett stort tack till de flitiga talkoarbetarna samt till Karvia fiskeområde, fiskelaget och de lokala markägarna för att vi fick förverkliga detta projekt för att säkra öringens fortbestånd på ett så fint ställe!

Kunnostettua Pukanluomaa eli Santasjokea.

Ett restaurerat avsnitt av Pukanluoma, dvs en del av Santasjoki å.