Puroista syntyy virta - Många bäckar blir till ström
Puroista syntyy virta
-hanke nostaa esiin keinoja ja tapoja toimia pienvesien
hyväksi. Hanke ottaa myös kantaa pienvesien tilaa heikentäviin toimiin rakentavalla ja ratkaisuja etsivällä tavalla.
Hankkeessa kunnostetaan useita pienvesikohteita. Kunnostustoimet keskittyvät lähinnä Pohjois-Satakunnan ja Etelä-Pohjanmaan raja-alueille.
Många bäckar blir till ström
Projektet är ett konkret arbete för småvattendragens bästa och innebär att tillståndet hos småvattendragen på lokal, regional och nationell nivå förbättras.
Projektet ”Många bäckar små blir en stor å” vill lyfta fram och visa på metoder och processer som kan användas vid förbättrandet av småvattendragens status. Projektet avsikt är också att presentera möjligheter att på ett konkret och innovativt sätt ta ställning till sådana projekt, som hotar att försämra småvattendragens tillstånd. Projektet innefattar många konkreta restaureringsobjekt och tar ställning till många problematiska frågor. De restaureringsprojekt som genomförs inom projektets ramar koncentreras till gränsområdet mellan norra Satakunda och Södra Österbotten. medan arbetet för att gynna småvattendragen bedrivs på ett mer vidsträckt område.
Pienvesien tila
Pienvesiin kohdistuu monenlaisia uhkatekijöitä, sillä monasti pienvedet ovat ensimmäinen osa vesistöä, johon kuormitus kohdistuu. Pieni puro on herkkä ja haavoittuvainen systeemi, ja siihen kohdistuva vähäinenkin heikentäminen riittävän useasta kohdasta saavat pienveden tilan heikkenemään.
Muutoksia aiheuttavat mm. metsäojitukset ja hakkuut, soiden kuivatus, peltoalueiden viljely ja kastelu, yhdyskuntien ja kiinteistöjen jäte- ja valumavedet, pohjavesien käyttö, liikenne, energiantuotanto ja ilmastonmuutos ym. Kaikkien niiden haitallisia vaikutuksia pienvesiin voidaan hillitä tai jopa saada kokonaan loppumaan kokonaisvaltaisella luonnon huomioinnilla suunnitelmia tehtäessä.
Pienvesi on ekosysteemi, johon vaikuttaa hyvin moni tekijä puron ulkopuolella. Itse puro onkin hyvä indikaattori siitä, millaisessa tilassa valuma-alue on. Vanha sanonta kuuluu ”joki on valuma-alueensa lapsi”, ja se korostuu virtavesiajattelussa erityisen hyvin.
Mikäli purojen tila on heikko, ei pääuomana oleva joki voi olla sekään kovin hyvässä tilassa. Siksi vesistöajattelun tulisi lähteä aina valuma-alueajattelusta eikä vain pelkän joen tai järven tilan parantamisesta.
Tillståndet hos småvattendragen
Småvattendragen är på många sätt hotade. De utgör vanligen den del av vattendraget som först påverkas av olika belastande verksamheter. En liten bäck utgör ett känsligt och sårbart system, - även en liten förändring på tillräckligt många platser kan försämra småvattendragets tillstånd. Förändringar i småvattendragen förorsakas av bl.a. skogsdikning och avverkningar, dikning av myrmarker, odling och bevattning av åkrar, avledanden av avlopps- och dräneringsvatten från samhällen och glesbebyggelse, grundvattentäkter, trafik, energiproduktion, klimatförändring mm. Alla negativa konsekvenser av dessa faktorer kan lindras eller till och med helt elimineras i fall man redan i samban med planeringen av olika åtgärder beaktar naturen i ett helhetsmässigt perspektiv.
Ett småvattendrag är ett ekosystem, som påverkas av ett flertal faktorer utanför den egentliga bäckfåran. Själva bäcken utgör därför en väldigt god indikator på tillståndet i dess tillrinningsområde. Det gamla ordstävet ” älven ett barn av sitt tillrinningsområde” accentueras än mer i fråga om rinnande småvattendrag.
I fall bäckarna är i dåligt skick kan inte heller åns eller älvens huvudfåra vara i något speciellt gott skick. Ett restaureringsarbete, som syftar till att förbättra tillståndet i en huvudfåra eller i en sjö, blir aldrig framgångsrikt i fall man inte betraktar avrinningsområdet som en helhet.
Ilmastonmuutos - uhkaava haaste
Pienvesien
tulevaisuus näyttää ilmastonmuutoksen vaikutuksien osalta varsin
huolestuttavalta. Vielä pahemmalta tilanne näyttää, mikäli maankäyttö
säilyy entisellään ilmastonmuutoksesta huolimatta. Sadekausien
muuttuminen kevät- ja syyssateista talvisateiksi muodostaa pienvesille
todellisen haasteen. Talvisateiden lisääntyminen kasvattaa
kiintoainesten huuhtoutumista korkeiden virtaamien myötä. Leutojen
talvien lisääntyessä maa ei routaannu nykyisellä tavoin ja eroosio
lisääntyy. Lumivarastojen jäädessä lähes olemattomiksi kevätaikana
sulamisvesien määrä alenee ja yhdessä kuivien kesäkausien kanssa
alivirtaamakaudet kasvavat, jolloin myös kuivuus lisääntyy entisestään.
Sääolot äärevöityvät ja kriittiset tekijät korostuvat entisestään. Juuri
silloin mm. pohjavesien runsaus ja ojitamattomien soiden vesivarastojen
merkitys nousevat esiin.
Klimatförändringen - en utmanande hotbild
De effekter som klimatförändringen medför innebär ett märkbart hot mot småvattendragens fortbestånd. Situationen riskerar att ytterligare förvärras i fall markanvändningen inte förändras så att den beaktar klimatförändringen. Nederbördsperiodernas förändring från höst- och vårregn till vinterregn innebär en verklig prövning för småvattendragen. En ökad nederbörd, med förhöjda flöden under vintern, ökar ursköljningen av fast substans. I fall vintrarna blir mildare kommer inte tjälbildningen att ske i samma utsträckning som tidigare. Detta medför en förhöjd erosion. Då snömängden på våren kommer att vara så gott som obefintlig, minskar vårflödet. I fall även sommaren är torr innebär den förlängda perioden med lågt flöde en ökad risk för torka i skog och mark. Klimatförhållande blir alltmer extrema och inverkan av kritiska faktorer accentueras. I ett sådant läge ökar betydelsen av den klimatutjämnande effekt som bl.a. flödet från rikliga grundvattentillgångar och avrinningen från odikade myrmarker utgör.
Lajien huomiointi
Pienvedet ovat osaltaan monin paikoin uhanalaisia tai ainakin taantuneita. Monissa pienvesissä ja sen eri tyyppisissä vesistön osissa elää niihin valikoitunut lajisto eläimiä ja kasveja. Pienvesien lajisto on hyvin monessa tapauksessa varsin huonosti tunnettu ja monet lajeista ovatkin taantuneet ihmistoimintojen seurauksena. Näin joko pienvedet itsessään ovat jo uhanlaisia tai taantuneita, sekä niissä elää useita vähälukuisia lajeja, joiden puolesta pienvesien suojelua tulisi kehittää ja esitää nopeasti. Pienvesien lajistossa on myös muutamia hyviä indikaattorilajeja, jotka ilmaisevat vesistön olevan poikkeuksellisen hyvässä tilassa ja erityisen arvokas vesistö.
Småvattendragens betydelse för förekomsten av olika arter
Småvattendraget är som naturtyp flerstädes hotat. Åtminstone har dess förekomst minskat i omfattning. I flere småvattendrag förekommer, i all den variation av livsmiljöer de erbjuder, växt- och djurarter, som är specialiserade för de förhållanden som råder. I många fall är artsammansättningen dåligt känd och många av arterna har minskat som en följd av mänsklig verksamhet.
Det faktum att småvattendragen som naturtyper är hotade, samt att det dessutom förekommer sällsynta arter i dem, utgör ett starkt motiv för att snabbt utveckla och gynna skyddet av småvattendragen. I småvattendragens fauna och flora ingår ett antal utsökta indikatorarter. Deras förekomst indikerar att vattendraget är i ett exceptionellt gott skick och att det därför är ett särskilt värdefullt vattendrag.
Pienvesien tilan parantaminen
Yritysyhteistyön mahdollistaman hankkeen tarkoitus on kannustaa pienvesien kunnostustoimiin ja näyttää hyvää esimerkkiä toimimalla itse suunnannäyttäjänä pienvesien kunnostustöissä vuosien 2009-2011 aikana.
Jokaisena vuotena on tarkoituksena tehdä mittavia kunnostusprojekteja Karvianjoen ja Isojoki-Lapväärtinjoen alueiden pienvesillä, sekä olla mukana alkuperäisten kalakalakantojen suojelutyössä ja apuna kannan säilymisen eteen tehtävissä toimissa.
Kunnostuskohteet ovat etukäteen huolella suunniteltuja toimenpiteitä, jotka koostuvat virtaamanohjauksesta, pienten kynnysten tekemisestä, suojapaikkojen rakentamisesta, sekä kutupaikkojen kunnostuksesta ja tekemisestä. Työ tehdään pääosin talkoovoimin, mutta myös koneita käytetään tarpeellisessa määrin. Kunnostettavat kohteet ovat maankäytön vuoksi muuttuneita alueita, joita pyritään saamaan kunnostuksillä lähemmäs luonnontilaa. Kunnostuskohteina ovat purot, joissa on tunnetusti olemassa taimenkanta, joka tarvitsee kunnostustoimia kannan vahvistamiseksi. Tyypillisiä kohteita ovat peratut uomat, joiden virta-alueita voidaan lisätä nykyisestään palauttamalla perattuja kiviä takaisin puroon ja rakentamalla esim. puunrungoista suojapuita ja virranohjaimia puroon. Kutusotaikoita teemme laittamalla karkeaa soraa virtapaikkojen niskaosille sopiviin paikkoihin.
Kalakantojen suojelutyössä olemme yhteistyössä
kalatalousviranomaisen kanssa ja mukana emokalaston pyyntityössä ja
alkuperäisen taimenkannan kasvatustyössä laitosolosuhteissa. Näin
taataan alkuperäisten taimenpoikasten saanti myös istutuskäyttöön koko
vesistöalueelle kun emokalaston määrä saadaan riittävän suureksi.
Karvianjoen alueelta emokalastoa kerätään mädinhankintaa varten
lokakuussa 2009. Niistä on tarkoituksena saada perustettua emokalasto,
joka kykenee tuottamaan riittävän määrän mätiä, sillä
kalatalousviranomaisten määritelmän mukaan vesistöalueille ei saa
istuttaa muuta taimenkantaa kuin vesistön omaa kantaa.
Förbättring av tillståndet hos småvattendragen
En av huvudmålsättningarna med företagssamarbetet är att motivera restaureringar av småvattendrag. Detta förverkligas genom att samarbetsparterna föregår med gott exempel och utför modellrestaureringar av småvattendrag under åren 2009 -2011. Avsikten är att årligen genomföra omfattande restaureringsprojekt i småvattendragen inom Karvianjoki och Lappfjärds å –Storås vattendragsområden. Vidare är avsikten att hjälpa till vid åtgärder som syftar till att skydda och bevara de ursprungliga fiskbestånden.
Restaureringsarbetet utgörs av noggrant planerade åtgärder i vilka ingår styrning av vattnets strömning, byggandet av små trösklar, byggande av skyddsplatser samt restaurering och iordningsställande av lekplatser. Arbetet utförs i första hand på talko men även grävmaskinsentreprenörer anlitas i behövlig mån. De objekt som åtgärdas har förändrats som en följd av grävning, rensning mm och skall nu återställas till ett mer naturenligt tillstånd. Restaureringsobjekten utgörs av bäckar där man vet att det förekommer öringsbestånd, som är i behov av återställande av livsmiljöerna för att beståndet skall kunna återhämta sig. Typiska objekt utgörs av rensade fåror i vilka man kan öka ytan av forsar och strömdrag genom att sätta de bortrensade stenarna tillbaka i fåran. Man kan även bygga skyddsplatser och strömningshinder av trädstammar, som även de placeras i fåran. Grusområden lämpliga för öringens lek återställs genom att placera grovt grus på lämpliga ställen i forsnackar.
Arbetet med att skydda fiskbestånden görs i samarbete med fiskerimyndigheterna. Projektet innebär också ett deltagande i fångsten av moderfisk och odling av ursprungliga öringsbestånd i fiskodlingsanstalter. Då ett tillräckligt stort moderfiskbestånd etablerats innebär detta att tillgången på ursprungliga öringsyngel möjliggör utsättningar i hela vattendraget. Fångst av moderfiskar för romtagning utförs i Karvianjoki i oktober 2009. Avsikten är att etablera ett bestånd av moderfiskar, som kan producera all den rom som behövs. Enligt fiskerimyndigheternas beslut får endast vattendragets ursprungliga öringsbestånd användas för inplantering.
Pienvesivaikuttaminen
Käytännön töiden lisäksi hankkeessa pyritään seuraamaan ja vaikuttamaan pienvesiä koskevaan päätöksentekoon. Se voi olla vesilain muutokseen liittyvää tai paikallista, esimerkiksi maakuntakaavaan tai yksittäistä pienvettä uhkaavaan hankkeeseen reagoimista lausunnoin ja kirjelmin. Myös yhteistyö eri julkishallinnon viranomaisten kanssa on tavoitteena, pinvesien arvostuksen lisäämiseksi.
Hanke laajenee talven 2010 aikana maakunnista valtakuntaan. Näitä käytännön toimia ja kiinnostuksen lisäämistä pienvesiin pyritään lisäämään kaikkien asiasta kiinnostuneiden yhteisöjen kanssa. Yhteistyökumppaneita voivat olla luonnonsuojeluliiton piirit ja paikallisyhdistykset ja myös muut vesi- ja kalatalousalan organisaatiot, kuten kalastuskunnat, osakaskunnat, kalastusalueet sekä vapaa-ajankalastusjärjestöt ja eri viranomaistahot.
Opinionsbildning för småvattendragen
Förutom de praktiska arbetena är avsikten också att ta del av och påverka beslutsfattandet angående småvattendragen. Det kan handla om att tillämpa vattenlagens stadganden om förbud mot förändring av vattendrag, specifika ställningstaganden inom ramen för landskapsplaner eller att agera mot ett projekt som hotar ett enskilt småvattendrag. Detta görs med utlåtanden, brev och tidningsartiklar. Avsikten är också att samarbeta med olika myndigheter i avsikt att öka förståelsen för småvattendragen.
Projektet utökas år 2010 från att ett regionalt till ett nationellt projekt. Vi kommer att försöka höja intresset för att restaurera och engagera sig i småvattendragens problematik hos alla tänkbara intresseorganisationer. Samarbetsparter kan vara naturskyddsförbundets distriktsorganisationer och lokalföreningar, fiskeriorganisationer eller förvaltare av vattenområden som t.ex. fiskelag, delägarlag, fiskeområden, fritidsfiskarnas organisationer samt olika myndigheter.
