Hankealue - Området
”Länsi-Suomen Lappi” - pienvesien helmi
Pohjois-Satakunnan ja Etelä-Pohjanmaan raja-alueet ovat hyvin epätyypillistä satakuntalaista tai pohjalaista maisemaa. Alueen erikoisuuksiin kuuluvat laajat asumattomat suoalueet ja erämaiset kangasalueet, joiden valtaisat pohjavesivarat purkautuvat lähteinä ja puroina. Soiden, metsien ja lähteiden mosaiikki muodostaa runsaan virtavesien verkoston, Karvianjoen sekä Isojoki-Lapväärtinjoen vesistöalueet. Myös Kyrönjoki saa alkunsa aivan samoilta juurilta. Alueen vähäinen järvisyys tekee virtavesistä omaleimaisia ja yhtenäisiä puro- ja jokialueita. Purojen lisäksi alueen muu luonto on vertaansa vailla, joskin monilta osiin vedet ja muu luonto ovat vahvasti yhteydessä toisiinsa.
”Västra Finlands Lappland” - en skattkammare i fråga om småvattendrag
Landskapet i gränsområdena mellan norra Satakunda och Södra Österbotten är på intet sätt typiskt vare sig för Österbotten eller Satakunda. I områdets särdrag ingår vidsträckta obebodda myrmarker och ödemarkslika skogsområden, vilkas enorma grundvattentillgångar tränger ut ur marken i form av källor eller bäckar. Mosaiken av myrmarker, skogar och källor skapar ett nätverk av rinnande vattendrag – dvs Karvianjoki älvs, samt Lappfjärds å- Storås vattendragsområden. Även Kyro älv rinner upp i samma område. Den ringa förekomsten av sjöar medför att de rinnande vattendragen bildar ett särpräglat och enhetligt nätverk av bäckar, åar och älvar. Förutom bäckarna är även den övriga naturen i området oöverträffad. Det bör dock nämnas att bäckarna och närliggande naturområden flerstädes även bildar värdefulla helheter.
Isojoki-Lapväärtinjoki
Isojoki-Lapväärtinjoen vesistö
Joki saa alkuunsa Länsi-Suomen korkeimmalta paikalta Lauhanvuorelta, 231 m merenpinnan yläpuolelta. Joen pääuoma on 75 km pitkä ja valuma-alueen pinta-ala on 1112 km2. Isojoki-Lapväärtinjoki on yksi maamme viidestä jäljellä olevasta alkuperäisestä meritaimenjoesta. Joki kuuluu UNESCO:n hyväksymiin kansainvälisiin Project Aqua -kohteisiin ja jokiuoma kuuluu Natura 2000 -ohjelmaan.
Molempien vesistöjen lähes kaikki pääuomat ja sivupurot on perattu puun uittoa varten ja valuma-alueita on ojitettu voimakkaasti puuntuotannon ja maankuivatuksen takia. Muutosten seurauksena luonnontila on alentunut ja useiden lajien elinedellytykset on heikentyneet paljon. Jokien yläosilla on runsaasti eroosioherkkiä alueita, mutta myös erittäin merkittäviä monimuotoisia Suomenselän alueen harjujen luontoalueita, lähteitä ja soita.
Lappfjärds å – Storå
Lappfjärds å-Storås vattendrag
Ån rinner upp i Lauhanvuori, som ligger 231 m över havsnivån och är den högsta belägna platsen i västra Finland. Åns huvudfåra är 75 km lång och avrinningsområdets yta är 1112 km2. Lappfjärds å–Storå är en av de fem åar och älvar i Finland, som ännu hyser ett ursprungligt öringsbestånd. Ån är en av de av UNESCO fastställda internationella Projekt Aqua -objekten, och åns fåra hör till Natura 2000 -programmet.
I bägge vattendragen har så gott som hela huvudfåran samt merparten av biflödena rensats för att möjliggöra virkesflottning. Tillrinningsområdet har i stor omfattning dränerats för att gynna skogens tillväxt eller för dränering av jordbruksmark. Som en följd av dessa åtgärder har områdets naturtillstånd försämrats och förutsättningarna för förekomst av flere olika arter har minskat kraftigt. I åns övre lopp finns många erosionkänsliga områden men även många viktiga mångformiga naturenliga åsar, källor och myrmarker, som är karakteristiska just för Suomenselkäområdet.
Karvianjoki
Karvianjoen vesistö
Karvianjoki sijaitsee Pirkanmaan, Pohjanmaan ja Satakunnan maakuntien alueella. Pääosa valuma-alueesta on Satakunnassa, mutta merkittäviä pienvesiä ja latvapuroja on myös Pirkanmaalla ja Pohjanmaalla.
Karvianjoen vesistön valuma-alue on kooltaan 3438 km2 ja pääuoman pituus on 110 km. Joella on kolme pääsivuhaaraa, pituudeltaan 20-50 km. Karvianjoella on keskiosassa kolme kahtaallejuoksua (bifurkaatiota), joiden haarat yhtyvät ja lopulta laskevat Pohjanlahteen kolmena haarana, Ahlaisten-, Merikarvian- ja Pohjanjokena. Karvianjoen valuma-alueen pääuomassa ja alaosan haaroissa on yhteensä satoja kilometrejä pieniä sivujokia ja -puroja.
Jokiuoman yläjuoksu ja latvapuroja kuuluu Natura 2000 -ohjelmaan.
Karvianjoki älv
Karvianjoki älvs vattendrag
Karvianjoki finns inom landskapen Birkaland, Södra Österbotten och Satakunda. Den största delen av avrinningsområdet finns i Satakunda men flere betydelsefulla småvattendrag och källflöden finns även i Birkaland och Södra Österbotten. Karvianjoki vattendragsområde omfattar 3438 km2 och huvudfårans längd är 110 km. Älven har tre större biflöden och längden på deras fåror varierar mellan 20 och 50 km. I det mellersta loppet av Karvianjoki finns tre bifurkationer, vilkas fåror småningom sammanfogas och älven mynnar i Bottniska viken via tre fåror: Ahlaistenjoki, Merikarvianjoki och Pohjanjoki. I Karvianjokis avrinningsområde finns, i anslutning till huvudfåran och de tre utloppsfårorna i det nedre loppet, hundratals kilometer av små biflöden och bäckar.
Åns övre lopp och en del av källflödena hör till Natura 2000 -programmet.
